Årskurs 1-3

Årskurs 1

TRYGGHET, HELHET, GEMENSKAP, INRE BILDVÄRLD OCH KONSTNÄRLIGA UTTRYCK

Under sitt första skolår får eleverna höra många folksagor. Sagomotiven bär på stor livsvisdom, de beskriver en utveckling där https://javfilesxxx.com/ https://top3xporn.com/ människorna i berättelserna ställs inför svåra val och uppgifter men mognar under vägen i takt med att de löser sina åtaganden. De inre bilder som uppstår under lärarens berättande får barnen bearbeta genom olika konstnärliga uttrycksformer. Förmågan att kunna göra sig inre bilder är avgörande för att eleverna ska kunna utveckla en fördjupad läsförståelse. Varje dag övar sig eleverna i att uttrycka sig muntligt. De får återberätta gårdagens sagoberättelse, läsa dikter och ramsor och deltar i språklekar och framträdanden. Efter en tid i skolan är de redo att beskriva sina upplevelser och erfarenheter genom korta texter som de skriver ned i sina arbetsböcker.

När barnen börjar skolan är några redan goda läsare, medan andra har svårt att ens forma en bokstav. Waldorfskolans metod för läsinlärning börjar i en sagoberättelse, som blir till en bild som slutligen landar i den stiliserade bokstaven. På detta vis blir barnen själva aktiva medskapare när bokstäverna växer fram. För elever som redan kan läsa ger denna metod en möjlighet att på ett kreativt vis fördjupa upplevelsen av de olika språkljuden och för elever som har det svårare med sin läsinlärning erbjuder metoden konkreta bilder att hänga upp de de abstrakta bokstäverna på.

Bokstäverna består av linjer. En linje avgränsar världen och ger den kontur och precision. Ett framför och ett bakom uppstår, ett inre rum och ett yttre. I det waldorfspecifika ämnet formteckning övar eleverna att forma raka och böjda linjerna och bekanta sig med urformer som cirklar, spiraler och olika formmetamorfoser. Genom formteckning blir barnen allt skickligare i att forma bokstäver och siffror. Ämnet lägger även grunden för geometri och förståelsen för matematiska mönsterserier. Redan i första klass presenteras de fyra räknesätten, som fyra delar av en helhet där subtraktion och addition hör ihop på samma sätt som multiplikation och division. Problemlösning utgå ifrån konkret och praktisk arbete: frön, bönor, pärlor, klossar etc delas upp, räknas samman och multipliceras i fantasieggande matematiklekar. Den egna kroppen tas till bruk i matematikundervisningen, rytmer stampas och klappas och geometriska former gestaltas i rummet.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén

 

Årskurs 2

DUALISM, HUMOR OCH NYFIKENHET

Eleverna återvänder från sitt första sommarlov. Skolmiljön är välkänd och barnen är en del av gemenskapen i klassen. Nu tillåts världen vara dualistisk. Att få väga saker för och emot, vrida och vända, jämföra och värdera, och att dela och sammanföra, blir viktiga inslag i undervisningen. I ämnet formteckning övar barnen symmetri och spegelmönster och i bildämnet arbetar de med kontrast- och komplementfärger.

I matematiken fördjupar de sig i de 4 räknesätten där allt hänger samman, addition jämförs med subtraktion, division med multiplikation. Eleverna får fortlöpande övas sig i olika former av samtal. Ambitionen är att kontinuerligt väcka elevernas nyfikenhet och intresse vilket sker genom en varierad undervisning där barnens olika färdigheter tas i anspråk. Upptäcktsfärder i närområdet ger näring till både naturvetenskapliga experiment https://javfilesxxx.com/ https://top3xporn.com/ och konstnärliga uttryck. De egna texterna förklarar och beskriver. Klassläraren varvar klurigheter, dråpliga historier och tankeväckande fabler med högtidliga helgonberättelser. Genom legender från olika tider och länder ges en öppning till historieämnet, samtidigt som berättelserna inspirerar barnen till existentiella och etiska samtal. I fabelberättelserna kläs våra olika mänskliga egenskaper som envishet, mod, list, egoism etc, i djurdräkt. Det blir humoristiska och färgstarka bilder som bearbetas i samtal om individens ansvar och hur vi bör agerar mot varandra.

I årskurs 2 är det dags för barnen att så och plantera, och på så vis förbereda inför skörd och bearbetning av säd och grönsaker i årskurs 3. Den naturvetenskapliga undervisningen i waldorfskolan syftar till en helhetsupplevelse av naturen där människan kan bidra med något positivt till miljön. Den vill väcka elevernas intresse och engagemang för relationen mellan människan och omvärlden, naturen och det samhälle vi skapar.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén

 

Årskurs 3

NIOÅRSÅLDERN, FÖRÄNDRINGENS TID

Det tredje året i skolan är en tid av förändring för de allra flesta. Många barn känner sig oroliga, osäkra och ensamma. De börjar uppleva världen genom ett mer subjektivt medvetande vilket kan vara smärtsamt men är en förutsättning för att de ska kunna utveckla en egen individuell personlighet. Därför ges eleverna flera möjligheter att upptäcka världen ”på nytt”.

I matematikundervisningen får barnen bekanta sig med gamla mått och enheter som utgår från kroppen och de egna erfarenheterna. Genom att mäta, väga, balansera och uppskatta med aln, fot, tum, steg och famn får mätandet en konkret och personlig relation till barnen själva. Arbetet leder tillslut fram till någon form gemensam byggnation. Vid sidan av textförfattande och läsning introduceras grammatiken på allvar. Ordklasserna blir viktiga byggstenar i språkets boning. Upplevelsen av lagbundenheten i språket skapar en trygghet hos barnen. I undervisningen får eleverna också lära sig om olika traditionella yrken. De får följa med i ”bondens år” från plöjning, via sådd och skörd, till det nybakade brödet och får lära känna olika redskap som plog, harv, slåttermaskin, kvarn och smörkärna. De får också lära sig om fiskaren, fåraherden och smeden och t.ex. knyta nät, vara med och klippa ett får och besöka en bondgård. Barnen får vistas i smedjan och kanske göra en utflykt till någon gruva.

Att eleverna i waldorfskolan får arbeta praktiskt, konkret och handfast är viktigt för deras utveckling. Det ger en möjlighet för dem att se människans unika plats i världen, hur hon kultiverat och förädlat de möjligheter som jorden ger för hennes överlevnad och fortsatta existens. På så vis ges de möjlighet att uppleva att de faktiskt inte är främlingar i världen, utan själva kan gripa in och påverka och göra den till sin egen.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén