Årskurs 4-6

Årskurs 4

ATT PLACERA SIG SJÄLV I TID OCH RUM

Nu bli det tydligt hur olika vi är i det sociala, en del barn vill ha en bästis, andra vill känna sig fria att umgås och leka i ständigt nya sammanhang. Därför behöver barnen genom grupparbeten, lekar, modprov och dramaövningar ges möjligheter att pröva sig fram i nya kamratkonstellationer. För det krävs ett visst mått av mod, något som eleverna får möta genom årskursens stora tema, den nordiska gudasagan. Med mytologin som klangbotten introduceras sedan historieundervisningen.

Eleverna får lära sig om Norden från istiden till kristnandet. De får leta efter spår av inlandsisen och höra om de första fynden av människor i Norden. Hällristningar och runstenar blir meddelande till oss från en förgången tid och eleverna får besöka olika fornlämningar och teckna av dem. Vikingatiden är en viktig epok då större samhällen etablerades och nordborna gav sig ut i världen för att handla eller för att röva. Med vikingatiden följer undervisningsteman som tinget och släktfejder, fria medborgare och trälar, asatro och den begynnande kristendomen. Nu är det dags för eleverna att placera sig själva i världen. Geografin blir ett tema som många ämnen kan rymmas inom. Ett första steg är att konkret öva väderstrecken. Eleverna får kliva ut på skolgården och upptäcka solens gång under dagen. De får rita kartor över skolgården och göra sig en föreställning om vägen från hemmet till skolan. Därefter kan geografikunskaperna utvidgas till att beröra allt mer avlägsna trakter och till sist hela Sverige.

Människans storhet och möjlighet att välja gott eller ont är teman under året. I biologiundervisningen jämförs människan med djuren. Djurens sinnen, organ och lemmar är anpassade till de olika miljöer de lever i. Vi kan däremot leva i de allra flesta miljöer, våra händer är fria och vi kan välja hur vi vill verka i världen. Med våra händer kan vi skapa eller rasera, klappa eller slå, omfamna eller stöta bort, vi skapa åt världen eller roffa åt oss åt oss själva. Vilken väg vi väljer bestämmer vi. I slutändan måste vi dock alltid svara för följderna av det som våra händer åstadkommit.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén

Årskurs 5

“MÄNNISKA KÄNN DIG SJÄLV”

Den grekiska antikens mottot ”människa känn dig själv” kan grovt ringa in temat för årskurs 5. Eleverna längtar nu efter att få möta sig själva genom samarbete med andra, slipa sina argument i förhållande till andras åsikter och mäta sina fysiska krafter mot varandra, t.ex. genom en skololympiad. De har lättare med begreppsbildning och kan enklare ta ställning i rättvisefrågor.

Genom att få ta del av mytologiska berättelser från högkulturer som antika Indien, Babylonien, Egypten och Grekland får eleverna möta beskrivningar av hur det är att vara människa ur flera olika perspektiv. Samtidigt stimuleras deras intresse för hur ett gott samhälle kan byggas genom demokrati och gemensam värdegrund. De mytologiska skildringarna övergår i konkret historieundervisning, som inbjuder till diskussioner och grupparbeten om människans existens och spänningen mellan natur och kultur. Den grekiska kulturens skönhetsideal, med människan som skapelsens krona, ger också inspiration till viktiga samtal. I botanikundervisningen tas ett steg mot en mer iakttagande och naturvetenskaplig inriktning på undervisningen där eleverna med noggrannhet och precision får undersöka växtriket och systematisera sin kunskap. Det konstnärliga gestaltandet berikar hela tiden de exakta iakttagelserna. I ämnet frihandsgeometri tas steget från formteckning till ren matematik. Eleverna utvecklar sin abstraktionsförmåga genom att på fri hand teckna polygoner, cirklar med mittpunkt, korda, tangent, diagonal och radie och göra allt mer avancerade konstruktioner.

Under året behandlas Nordens geografi, där alla länder har sin egen karaktäristik. Undervisningen kopplas till många andra ämnen, som t.ex. intresseeggande skildringar av norska upptäcktsresande. Eleverna får också prova andra nordiska språk genom olika texter och sånger. Särskild vikt läggs på samernas kultur och historia.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén


Årskurs 6

ORSAK OCH VERKAN

Puberteten som för många elever blir påtaglig under året är livsavgörande för individens fortsatta väg i livet. Klasslärarens självklara auktoritet försvinner successivt, kamraterna och den dynamik som uppstår i klassens sociala liv blir allt viktigare. Moraliska avväganden ska vägas och mätas och det logiska tänkandet ska vässas för att fröet till den egna omdömesbildningen kan börja gro.

Ett övergripande tema i undervisningen är det kausala tänkandet som introduceras i full skala både inom naturvetenskapen och historieundervisningen. Naturvetenskapliga studier i fysik och geologi ger eleverna ett välkommet avbrott i deras djupdykning i det egna känslolivet. Genom vardagsnära experiment med akustik och optik får eleverna öva sin iakttagelseförmåga och noggrant beskriva och dokumentera vad de sett. Orsak och verkan är även tydlig inom ämnet geologi. Berg bryts ner och återbildas i en ständigt pågående process, där även djur och växter ingår. Ordning och skönhet i mineralers och kristallers värld tilltalar eleverna och ger förstärkta aha-upplevelser i geometrin, där även matematiska förhållanden ges nya dimensioner i t.ex. kvadreringsregler, talet pi och Pythagoras sats. Från de bergartsbildande processerna är steget inte långt till naturgeografin, där eleverna får fördjupa sig i olika klimatzoner. Polarområdena, barrskogarna, grässtäppen, öknarna och regnskogen bär alla på olika förutsättningar för de växter, djur och människor som lever där. Genom anpassning och utveckling har arterna uppstått och eleverna får än en gång möjlighet att förundras över vår unika och storartade jord. Ur denna vördnad växer även ett ekologiskt ansvarstagande fram hos eleverna.

På samma sätt erbjuder historieämnet fokus på skeenden. Staten Rom var trygg och dess lagliga befogenheter sträckte sig långt utanför stadsgränsen. Det var ett samhälle byggt på exakthet och logik med raka vägar, snillrika vatten- och avloppsystem och en genomorganiserad armé. Detta förnuftiga styre är något som eleverna har lätt att känna ett engagemang inför. Romarrikets stadsbildning med republikens födelse blir en konkret språngbräda till vårt nutida samhällsbygge i Sverige idag. De historiska förloppen ger en möjlighet för eleverna att pröva sina egna val och moraliska ställningstaganden mot en historisk fond. Under året behandlas även medeltiden där skråväsendet, digerdöden, riddarväsendet och kyrkans roll är viktiga beståndsdelar för en fördjupad förståelse av denna historiska epok.

Anna Ljungkvist och Erik Halldén