Klagomålshantering

Här kan du läsa hur Fredkullaskolan hanterar klagomål enligt skollagen och hur du går tillväga om du vill framföra synpunkter eller frågor kring verksamheten.

Fredkullaskolan drivs av en ideell förening, men det juridiska ansvaret för skolverksamheten ligger hos huvudmannen, som utgörs av föreningens styrelse.
När styrelsen agerar som huvudman har den ett myndighetsliknande uppdrag enligt skollagen – ett annat ansvar än i sin roll som föreningsstyrelse.
Klagomål som rör skolans verksamhet hanteras därför enligt skollagen och följer den fastställda ansvarskedjan.
Processen är lagreglerad och genomförs enligt skolans rutiner för en rättssäker och professionell hantering.

Inom skolväsendet skiljer man mellan synpunkter och klagomål – en ordning som även Fredkullaskolan följer.
Synpunkter handlar om idéer eller förbättringsförslag, medan klagomål uttrycker missnöje med hur verksamheten bedrivs.
Denna uppdelning säkerställer att varje fråga hanteras på rätt sätt och av rätt instans.

Fredkullaskolan välkomnar engagemang från vårdnadshavare och uppmuntrar en öppen dialog.
Synpunkter och idéer som rör skolans gemenskap, miljö eller praktiska frågor tas gärna emot i samtal med pedagoger eller skolledning.
Det som gäller undervisning, personalfrågor eller skolans inre organisation hanteras däremot inom skolans professionella uppdrag och beslutsstruktur.

Om du vill framföra ett klagomål – så gör du

1. Börja alltid med att prata med den det gäller.
Om du har synpunkter eller frågor kring undervisningen, bemötandet eller ditt barns situation – ta i första hand kontakt med den berörda pedagogen.
De flesta frågor löses bäst i ett personligt samtal.

2. Om du fortfarande har synpunkter – kontakta rektor.
Rektor har det övergripande ansvaret för undervisning, trygghet och likvärdighet.
Rektor utreder klagomål och fattar beslut i enskilda ärenden.

3. Om du anser att ditt klagomål inte har hanterats korrekt – kontakta huvudmannen.
Huvudmannen är skolans styrelse och har det yttersta ansvaret för att skolans klagomålshantering följer skollagen.
Huvudmannen prövar att hanteringen har skett korrekt och rättssäkert – inte innehållet i de beslut som fattats.

Du kan alltid vända dig till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet (BEO) om du anser att skolan eller huvudmannen inte följer skollagen.

Vad händer efter att du lämnat ett klagomål?

• Du får en bekräftelse inom två arbetsdagar på att klagomålet har tagits emot.

• Rektor eller huvudman bedömer om frågan kräver en utredning.

• Vid behov genomförs en utredning, där du kan delta genom samtal eller intervju.

• Du får ett skriftligt svar när utredningen är avslutad.

• Om utredningen tar längre än 30 dagar informeras du om orsaken till fördröjningen.

För att förstå hur ansvar och roller är fördelade i Fredkullaskolan är det viktigt att känna till skillnaden mellan skolans huvudman och den ideella förening som bär skolans gemenskap.

Om föreningens roll i relation till skolans verksamhet

I Sverige kan skolor ha olika driftsformer – de kan drivas av en kommun, en stiftelse, ett aktiebolag eller, som här, av en ideell förening.
Oavsett form regleras skolans huvudmannaskap av skollagen, vilket innebär att huvudmannen alltid har det yttersta juridiska ansvaret för att utbildningen håller hög kvalitet och följer nationella bestämmelser.

I Fredkullaskolans fall är det föreningens styrelse som utgör huvudman.
När styrelsen agerar som huvudman har den ett myndighetsliknande uppdrag enligt skollagen, vilket skiljer sig från uppdraget att leda föreningens gemensamma och ideella arbete.

Frågor som rör själva skolverksamheten – till exempel undervisning, elever, personal, trygghet, studiero eller samverkan – omfattas därför av skollagen och ligger under rektor och skolledningens ansvar, inte föreningens.
Detta är en del av den lagstadgade ansvarsfördelningen i skolväsendet, som ska säkerställa professionalitet och rättssäkerhet i allt som rör barnens utbildning.

Den ideella föreningen är den gemenskap där engagemanget tar form – där föräldrar och medlemmar bidrar till den levande skolmiljö som omger barnens lärande.
Här möts familjer och medlemmar för att skapa en meningsfull gemenskap kring skolan, där varje insats bidrar till helheten.
Det är ett uttryck för en av Waldorfpedagogikens bärande pelare – tanken att barnens bildning växer ur ett levande samspel mellan hem och skola, där vuxnas närvaro och engagemang gör skolans kultur till en del av barnens lärande.

En rättssäker och tydlig klagomålshantering är en del av skolans kvalitetsarbete och bidrar till att säkerställa att alla elever får en trygg och likvärdig utbildning.
I dialogen mellan hem och skola skapas den förståelse och tillit som är grunden för varje barns lärande och utveckling.